Tjejsnack : Förtryck!
 
 
 
 
Woopppaaa, Äntligen är det onsdagkväll och välkommen tillbaka till ännu en tjejkväll med lite tjejsnack, förra veckan gick det verkligen inte att skriva något,..But Im Back! 
  
Jag tänkte skriva om nått helt annat idag men kan ta det nästa onsdag då det finns ett  annat ämne jag tänker att vi kan lyfta idag.. Det gäller  förtryck på arbetsplatser,
Hur folk behandlar varandra på arbetsplatser, hur folk som har jobbat en längre tid eller är lite gamla och trötta samt väldigt trötta på sina liv och sitt jobb tar med sig sin bitterhet tilll jobbet och påverkar andra så negativt.. Hur man glömmer bort att lyfta varandra på arbetsplatser, Inte alla arbetsplatser är såna men jag vet att det är ett vanligt förekommande beteende på arbetsplatser där folk har tappat lusten för sitt arbete och det enda som finns kvar är att peka på allt "fel" andra gör... Detta är också väldigt vanligt på arbetsplats där majoriteten är kvinnor!
Jag blir också trött och frustrerad på andra som går runt och ser på ett beteende UTAN att reagera eller agera.. Huur är det möjligt att se på "mobbning"  eller förtryck eller orättvis behandling på en arbetsplats utan att agera ? måste allt påverka just dig för att du ska agera ?  
 
 
Jag insåg också förra veckan hur viktigt det är att vi ställer upp, tar ställning för personen som sitter i utsatt position!  
Jag är trött på att kvinnor är så fruktansvärt avundsjuka på varandra och vi tjejer/kvinnor är grymma på att frysa ut varandra , . Män "slåss" , kvinnor  fryser ut varandra istället, , .. Nu generaliserar jag bara för att egentligen belysa problemet, att vi kvinnor inte är bättre när det gäller konflikthantering, , vi är kanske mindre våldsamma för att vi vet att vi inte besitter samma styrka så vi tar till det vi behärrskar bäst? Ingen aning men  jag funderar ibland på hur kvinnor hade varit OM kvinnor också var "lika fyfisk starka som män", (Och nu pratar jag inte om unika fall, utan hur skulle det se ut om kvinnor och män var "lika starka" fysisk och män och kvinnor kan slåss och försvara sig på "samma sätt"? Hade kvinnor utfört mindre brott ? Jag börjar tvivla på det.. Det känns som att kvinnan använder istället det dem är bra på , det är att använda sig mot varandra, spela ut varandra och frysa ut... Metod som funkar När du kanske inte är "fysisk stark" men har behov av överlevnad, då måste man ta till andra metoder.. Kanske är det just det vi kvinnor gör ?
 
Jag har personligen aldrig upplevt någon större form av utsatthet på någon arbetsplats,  ofta tar jag min plats på en arbetsplats oavsett om jag har varit där i en vecka eller 2 år. Och  jag har heller inget intresse av att utsätta någon för förtryck för jag kommer aldrig känna mig så liten att jag måste trycka ner någon annan för att kunna ta min plats ...Jag vet dock att folk har lite slarvigt  försökt gå på  mig , speciellt när man är ny och många tror att jag är mycket yngre än vad jag faktiskt är och heller inte vet att jag har jobbat från och till i samma bransch sen 2007, dem börjar oftast med att  pika en med lite hån hur , på ett sätt som inte handlar om välvilja , men dem förväntar sig sällan hur väl förbered jag är på osäkra personligheter som väntar på en svag länk, jag längtar efter att sätta tänder i just såna personer som inte vet vad dem ger sig in på, personer som tror att man är född naiv och trevlig för att man kommer utan att vara iklädd i dålig attityd utan bemöter dem med öppenhet,  Det verkar som att dem gångerna jag kommer med hård attityd från första dagen så får man respekt direkt.. Är man vänlig och trevlig så tror folk att man är svag länk, tills de inser hur fel de kan läsa av en person, , Det är en trygghet jag har med mig.. Att jag är bered på alla karaktärer på varje arbetsplats jag kommer till och jag ser fram emot att möta alla personligheter :).
 
När jag kom till arbetsplatsen jag är på idag så var det 2 tydliga ledare där som BOSSADE över varenda en, alla var rädda för dessa två, de hade jobbat där i 15 år respektiv 8 år, dem var dessutom bästa vänner, två kvinnor, bossiga, raka och hårda i sin kommunikation..  Dem bjöd in mig lätt, men jag vet också med mig att folk som kastar sig över dig först och berättar hur "allt fungerar här" brukar vara "värstingarna" , dem som faktiskt genuint bjuder in dig är dom som inte alltid står i centrum utan de kanske välkomnar dig och säger att du ska säga till om det är något du undrar över, .. Det är lätt att man dras med personer som suger in dig direkt och får dig att känna dig SÅ välkommen, du hamnar i någon form av tacksamhetsskuld då det faktiskt var dem som välkomnade dig och bjöd in dig på allt osv, Den här relationen är inte genuint och sällan långvarigt... Det slutar snart med att du sluter dig ihop med dem och du börjar agera som dem önskar att du ska agera mot andra.. Och där kommer tex någon form av "skitgöra", och det kan vara allt från att man fryser ut andra eller automatiskt ogillar personer som egentligen inte gjort dig något för att du sluter dig till en grupp som har som mål att styra och ställa på arbetsplatsen... Du har blivit hjärntvättad av "värstingarna" och du får höra massa negativt om dem andra som du knappt känner själv..

  Jag som är intresserad av psykologi ÄLSKAR att se hur detta utspelar sig på arbetsplatser...  Jag minns fortfarande när en av värstingarna tappade hakan när jag svarade på henne jävligt skarpt framför alla på ett möte där hon som vanigt tog för sig och sågade varenda jävel,  Jag stannade upp henne och ifrågasatte henne vad som är fel på förändring då hon alltid hänvisar till hur dem "alltid" har gjort på denna skola... Hon har varit här i 15 år skryter hon högt om , på en nivå som gör att alla andra föfminskar deras betydelse på arbetsplatsen, då satt vi 10 personer runt ett bord och hon började med samma predika varpå jag svarar henne på ett knivskarpt sätt: " Du kanske har jobbat här några år för länge, kanske kan det vara kul för dig att testa något nytt och utvecklas lite, vad tror du om det , kanske en ny arbetsplats? se hur du skulle kunna hantera det?"!!!! Det blev såklart knäpptyst och alla tittade ner i bordet , Efter det kändes det som att jag fick henne att "tappa ansiktet" framför alla som såg upp till henne och respekterade henne, Jag visste att vissa var till och med rädda för henne och jag förstod inte ens varför.... Hon var dessutom arbetslagsledare.. Men hon fick många att må skit och jag kände att hon var lätt nöt att knäcka så jag utmanade henne och det blev resultat, folk började visa sitt missnöje och hon blev av med sin roll som arbetslagsledare! Jag säger inte att jag har en roll i att hon blev av med sin roll, men jag var glad att folk började stå lite upp för sig själva, jag var förvånad över hur mkt folk hade låtit henne styra på stället.. 

Hon gick aldrig på mig men jag visste att hon gjorde allt i sin makt för att smutskasta mitt namn till chefen och flera berättade för mig alla hennes försök att få mig sparkad.. Hon sa till chefen en gång att det är jag eller hon , Dvs hon önskar att chefen sparkar mig för att jag är omöjlig att jobba med eftersom att "Ch.antal alltid har rätt", japp det var hennes anledning.. Chefen sa att vi fick lösa detta själva då chefen visste vad jag gick för, min chfe visste att jag inte har intresse av att bråka med folk på jobbet, men hon visste också att jag aldrig backar när det väl gäller.. Hon visste att vi båda var "starka kvinnor" och låt bästa man vinna typ.. , Kort och gott efter MKT ohållbar situation  förra sommaren så kände jag att hon skulle stå tills  svars och jag skulle ställa henne mot väggen då jag inte kan bara gå runt och snacka skit om nån, utan jag måååste ta det med personen, det slutade med att jag en dag EXPLODERADE på henne och skrek på denna 180 cm Långa kvinnan och hon skrek och jag skrek,  Jag smällde dörrar och låste in oss så föräldrar inte skulle se detta men det var försent, flera förldrar såg och hörde oss men just där och då sket jag fullständigt i  detta, Jag sket i om jag blir av med mitt jobb, jag skiter i allt,  hon skulle slaktas kände jag,, Jag berättade vilket skämt hon var som pedagog efter 15 år i i sin yrkesroll, jag sa till henne att hon inte skulle klara av en dag på en ny arbtesplats och det är av just den aneldningen som hon har stannat kvar på samma trötta arbetsplats där det inte längre finns förväntningar på henne,   Det var så illa , vi kastade av oss våra proffsroller och sa precis vad vi tyckte om varandra.. Hon tyckte att jag var dryg och otrevlig mot henne och hon vågar knappt säga hej till mig längre för hon vet inte om hon skulle få "utskällning " !, Hmmmm Jag lyssnade in hennes tankar och känslor och  av nån konstig anledning så lugnade hon ner sig, jag förklrade även för henne alla hennes fördelar som hon kan ägna tid åt istället för att försöka såga ut folk.. Hennes svar var att vi båda är starka kvinnor med starka viljor och stolthet..

Jag kände inte att jag hade "stolthet", utan för mig tog det emot när hon ignoerade folk eller sågade dem som försökte vara lite trevlig mot henne, Hon kunde förminska vem som helst med härskarteknik som för mig är SÅ genomskinlig då jag själv höll på med sånt skit i ålder av 15 ! . Jag kunde inte låta bli att säga till henne på skarpen att faktiskt lära sig att svara när andra pratar med henne, vi jobbar liksom med barn och pratar ständigt om utanförskap, Huuur ska vi kunna lära eleverna om värdegrund, mäiinskors lika värde, vänskap, utanförskap, eldsjälar  och allt vi håller på med om vi inte själva vet hur man är en god medmänniska !??
 --------
Jag Hatar hur ett litet "rykte kan sprida sig snabbt på en arbetsplats!
Jag märkte åter igen förra veckan när vi hade ett möte och den här gången är det också en av dem där bittra 45plusare som alltid ser ut som att livet har straffat ut henne, hon sitter på ett möte och anklagar en ung tjej på ca 25 år, som har jobbat där typ lika länge som jag , den här 25åringen jobbar jag inte med, men vi tillhör samma arbetslag F-3 , men hon är förskolelärare", så hon jobbar med yngre barn, alltså förskoleklass och när hennes elever börjar 1an kommer dem till oss.. Så vi ses på skolgården och då och då och växlat några få ord , Men den här tjejen är verkligen som gjord för sitt jobb för jag har själv studerat henne och undrar hur hon ooorkar ge så mycket av sig själv till ungarna. , du ser att hon LYSER och drinner för sitt arbete, hon är så grym så det är irriterande hahaha, Hon uppmärksammar alla barn som väljer att söka kontakt hos henne , redan första dagen utmärkte hon sig, hon lever för sitt jobb och hon ÄLSKAR ungarna, ungarna som går i 2an nu som vi har,  som hade henne förr, dem springer och kastar sig i famnen på henne så fort hon kommer, speciellt pojkarna då hon är pojkflicka och spelar fotboll  och kan alla regler och driver med dem och kramar om dem hårt när de är ledsna,  dem beundrar verkligen henne.. Man kan uppleva henne som deeras storasyster nästan för hon går ALL IN när hon är på jobbet, VARJE DAG, då menar jag Varje jääävla dag.., På hennes rast går hon ut och spelar fotboll med ungarna, spelar gitarr med dem istället för att ta sig en liten paus.. , SÅ många barn känner sig "sedda" av henne.. Hon är i princip FELFRI  pedagog! 
Men någon lyckas allltid hitta något fel hos Vem som helst! 

Vi  sitter på möte med årskurs 2 där jag hör 45 plussare trötta kvinnor ta upp ett mkt allvarig problem som de beskriver det som , ena tog upp det några veckor tidigare och jag förstod då ingenting, jag hade varit hemma en period då jag fick corona så jag förstod nog inte riktigt och la mig inte i diskussionen men som jag förstod det så har dem larmat på en "kollega" på skola då hon låter barnen klänga för mycket på henne, de kastar sig på henne och hon kramar om de trots "coronatider"  hon tycker att det blir för mkt favorisering på ungarna och dem har varit i kontakt med chefen m.m. för att VI i årskurs 2 tycker att hon är oproffsig i sin roll som pedagog och vet inte hur man sätter tydliga gränser så att eleverna kan respektera henne och hur hon ska hålla en "professionell yrkesroll" då hon inte har gjort detta lika länge som resten... Hon tar upp  även att  hur hade det sett ut om hon var en manlig kollega, då hade man reagerat mkt tidigare osv.! 

DÅÅ sa jag stopp.. Vad Praaatar ni om? visst att ungarna är galna i henne och hon hinner knappt reagera innan dem kastar sig på henne i ren lycka, visst att hon inte är lika torra som oss men vadå slå larm?   hon har INTE gjort något som har varit oroväckande.   Och jag kände att jag INTE stod bakom detta alls,, Så jag ville ta aktivt val,  Jag sa på plats att jag beundrar hennes ork att vara så engagerad i eleverna, hon är grym, hon är förebild och jag förstår att under coronatider är det svårt att alltid säga nej till sjuuukt kramande ungar... Jag som inte är så kramig av mig får ändå kramar höger och vänster.. ungar tar inte hänsyn till sånt även om vi försöker vårt bästa, och samtidigt måste vi ha med oss att vi jobbar med barn  och humana frågor, vi kan inte vara robotar , Vi har accepterat att vi är utsatta under denna pandemi,  social distans går inte på en skola med elever som är under 12 år.. Och det handlade inte så mkt om Coronan, utan det handlade mer om att hon var "professionell " i sin roll då hon nästan är polare med eleverna!   Jag fick ont i magen när jag insåg att man vill släcka ljuset i en person som ger verkligen sitt ALLT på sin arbetsplats.. Hur har man mage att vilja göra det ? Jag ville itne att tjejen skulle tro att vi ALLA i 2an verkligen går runt och ser negativt på henne.! 
 
När jag slutade såg jag henne på gården och jag ropade in henne och frågade om jag kunde växla några ord med henne, I Den här stunden såg jag att hon var nervös, aksnke för att hon tror att jag delar samma åsikt, för tydligen hade hon haft möte med chefen och kände till att kollegor på skolan har problem med hennes "opedagogiska förhållningssätt ! 
Jag sa till henne att jag hörde diskussionen och jag ville bara berätta för henne att jag INTE delar samma åsikt som övriga, tvärttom vill jag bara säga hur fantastisk hon är i sin roll och hur bra hon är på att skapa fin relation med många av eleverna, jag är glad att se någon som dig på denna arbetsplats sa jag till henne,  bry dig inte ett smack om vad andra säger, fortsätt med det du gör, för det gör du så jävla bra , jag ville bara booosta hennes självförtroende och självkänsla , Hon ser helt chockad ut och förklarar att hon är SÅ tacksam över att jag tar upp detta med henne coh att hon har gått på tå senaste veckorna för hon vet inte vad det är hon gör fel, då brast det för mig, och svrade att hon INTE får gå på tårna för det är exakt vad dem vill, tvärtom , ta den platsen du förtjänar och be inte om ursäkt för det, Sedan sa jag:  Det finns ett fel du gör, och hon spärrar upp ögonen och frågar: "Vad är det då?" och jag svarar henne stolt : " Du gör ett fel, det är att du gör INGA fel alls, du gör allt så jävla rätt och det klarar inte dessa kvinnor av, dem HATAR när man är perfekt, så fortsätt vara perfekt " Hon log med tårar i ögonen och jag slänger på mig mina stora brillor och klappar henne på axeln och går mot bussen!
Jag tänkte på hennes reaktion sen arepå bussen, hur TACKSAM hon var att jag tog ställning och att jag gjorde det både i gruppen och för henne personligen, jag tänkte på hur rörd hon vart, jag tänkte på hur lite jag behövde göra för att lyfta någon annan! 
Det kostade mig ignenting... Nästa dag när jag kommer till jobbet springer hon ikapp mig på skolgården  och  ville bara tacka mig tusen gånger om för det jag gjorde och hon berättade att hon har haft ångest i veckor sen chefen tog upp detta med henne, Det fick henne att ifrågasätta sig själv och  hon har inte vetat hur hon ska agera, hon ÄLSKAR att spendera tid med ungarna och låter ungarna komma till henne och det har varit för jobbigt att responsen av det hon gör blev så negativt.. Hon berättade att  efter att jag tog undan henne så gick hon till kontoret till hennes närmaste kollegor som också avgudar henne, hon grät därinne för hon blev så lättad efter mina ord till henne , kollegorna kramade om henne och hon kunde äntligen pusta ut lite..  Hon var så tacksam och säger att det jag gjorde igår var allt hon behövde.. Jag svarade att hon ska fortsätta göra det hon gör, och gärna i ansiktet på folk Hahhaha vi skrattade och jag gick vidare..! 

Jag visste inte ens att det var så känsligt för henne och att jag skulle påverka henne så hårt.. För vi känner  bara till varandra ytligt och  växlar sällan några ord.. Tvärtom var hon en av dem som nästan trodde att jag var en dryg överlägsen person med hård attityd då hon har bara hört i ryktesvägen  att jag har  flippat på olika "ledare" , , Hon sa det nu att hon skäms över vilken bild hon hade utav mig, Mne som jag säger, Ditt sanna jag kommer alltid lysa genom andras skitsnack allt eftersom, du behöver sällan "försvara" din karaktär, den kommer visa sig,förr eller senare,  ibland tar det veckor  , ibland år, men förr eller senare Så kommer allas rätta nyanser fram och du behöver inte göra något för att få din upprättelse!! 
 
Vad jag vill säga med detta är att vi kan verklgen påverka mer än vi tror och mer än vi redan gör.. Vi kan ta ställning på en arbetsplats, Vi jobbar många timmar av våra liv varje vecka, att göra det trivsamt för varandra kostar ingenting, att aktivt ta ställning när det kommer till mobbning eller förtryck eller orättvist behandling på arbetsplatser borde vara en självklarhet! 
 
Vem är DU på din arbetsplats? skulle du vilja möta dig själv på en arbetsplats om du kom som ny ? Om svaret är att du inte skulle vilja möta dig själv  , vad kan du förändra om du kunde förändra något ?
Gör din förändring NU!  
 
Jag är TRÖTT på (främst kvinnor) Som faktiskt kan göra förändring för varandra men istället kommer avundsjjukan ständigt i vägen,  Och så ska vi springa runt och kalla oss "girlpower", Detta gäller alla men jag fokuserar lite extra på att ge pikar åt oss kvinnor under mina "tjejkvällar" här för jag tycker att vi kan step up the game lite mer när vi ändå känner oss så utsatta vad gäller allt i samhället.. Vi predikar om orättvisor men ändå kan vi inte behandla varandra med respekt och ödmjukhet utan minsta lilla chansen vi får ska vi försöka bräda ut varandra, Jag klarar inte av sånt beteende utan att reagera, och tyvärr reagerar jag jävligt stark när jag reagerar!!!! Hur ska man kunna vara närvarande på sin arbetsplats , hur kan man ge sitt bästa när man hela tiden upplever förtryck  eller att ingen vill se en göra bra ifrån sig? Är det konstigt att många sjukskriver sig ofta eller sjukskriver sig under längre perioder när risken för mental ohälsa är så vanligt förekommande  på så många arbetsplatser  ? och inte sällan  slår det hårdast  inom kvinnodominerade yrken och väligt ofta är det kvinnorna också som drabbas av detta ! vi klagar på män på olika arbetsplatser vilket är ett annat problem för sig , men HUR behandlar VI  kvinnor varandra ?  

I min värld är det NOLL nolltolerans mot kränkande beteenden, Detta gör också att dynamiken förändras har jag märkt och hört när jag kommer till en arbetsplats, jag låter ingen behandla någon riktigt illa samtidigt som jag står där och tittar på, jag hade känt mig SÅ jävla feg, like NOBODY om jag inte tog ställning när jag ser att personen som blir utsatt inte kan stå upp för sig själv, jag är jvälig trygg i att öppet ta ställning för jag är inte rädd för att vara i utsatt position, jag vet med mig att jag har med mig verktyg att kunna hantera det utan att det påverkar mig särskilt mycket.. Jag önskar ALLA kunde stå upp för sig själva,  Ingen ska  behöva utstå mobbning,  kränkande behandling eller olika förtryck på sin arbetsplats!

Vi kvinnor behöver verkligen STEP UP OUR FUCKING GAMES när det kommer till att ta ställning och stå upp för varandra men framförallt stötta varandra på arbetsplatser, Vi måste lägga ner med patetisk avundsjuka , det klär oss inte, vi kan unna varandra att lysa lite extra ibland.. Vi behöver inte ta varje jävla tillfälle i akt att släcka en annan persons glans , vi tjänar ingenting på det.. Och ni som gör redan detta, ni som står upp för varandra och tar ställning, Ni är Så kungliga Och jag har sån respekt för er , för jag VET att det krävs mod och eventuellt egen utsatthet för att stå upp för någon annan ! 
Ni Behövs på varje arbetsplats,
NI gör förändring utan att ens veta om det !
Nu har jag predikat klart för ikväll
Hoppas du kan göra förändring på din arbetsplats redan imorgon!
 
#1 - Sandra

👏👏👏👏👏👏 Bästa!!!!

#2 - teresiajane.blogg.se

Jag tål inte den sortens arbetsplats!!! Brukar säga adios amigo och söka nytt jobb 😂

Svar: Jag vet, det är lätt att förflytta sig och tyvärr gör många det, men utmaningen är HUR förändrar man klimatet på arbetsplatser speciellt där det förekommer så mkt förtryck och mobbning och kränkande behandling !? Det är så många arbetsplatser som har det så, och jag har märkt att oftast är det mellan kvinnor och mest drabbade yrken är just kvinnodominerade yrken, riktigt tråkigt! Jag har också lämnat arbeten där jag tycker folk suger och klimatet drar ner ens energi, här känner jag att jag inte blir så påverkad av den negativa energin men med tanke på hur dåliga övriga mår pga klimatet så får det en att tänka över varför man utsätter varandra för sånt klimat när man kan vara med och göra positiv förändring som man själv predikar om 24/7 🤔🤔 många Kvinnor vill se " förändring "men vill inte vara med och förändra :/
egosworld.blogg.se