- The Year Of My Life-

Jag har alltid undrat, om du är född som mig på 80 talet, tidig 80-talet eller senare,och i mitt fall är det i mitten på självaste 80 talet, där i mitten när alla börjat haja nya eran, 5 år av 80 talet och 5 år till 90 talet, alltså helt perfekt tid för mig att anlända, jag vet, allt jag är, är alltid  extraordinärt ;), men till själva saken, när jag föddes där 1985, inte hajade jag vad som var inne då? eller vilken musik man lyssnade på då? man kopplar ju sin tid med tiden man minns , så för mig börjar jag kanske minnas riktigt bra 1995, allt det som vi kallar idag för "Nostalgi", inte hajar jag till när jag hör en musik eller ser  klädmode från 1985? det är en besvikelse när jag kommer på mig själv att jag är ett barn av 90 talet snarare än ett barn från 80 talet,  80 talet låter så hippi och fräckt. , 90 talet låter mindre spännande, men oxå förändringarnas år, för slutet på 90 började nya tiden ta rejäl fart, utvecklingen på alla plan, speciellt teckniken och det var oxå då alla började sälja sin själ för kändisskapet och allt det där som inte direkt var nytt men det fick sig ordentlig skjut, , känns som all utveckling är oxå det som  drog ner mänskligheten, självaste själens utveckling, och charmen som fanns i luften att vi inte "visste allt"!,    
 
Så är jag 80-talist när jag inte ens visste om att jag existerade och var en människa eller är jag 90 talist där alla barndomsminnen är kopplad till?  Jag känner mig halvblåst när jag gör roliga tester " minns du detta" från 80 talet, jag minns knappt nått och känner inte igen nått, kan såklart ha att göra med att jag växte upp i 2 skilda världar, första 10åren helt  annan värld som jag sällan kan beskriva för mina vänner jag har idag, det är sån kontrast att jag kan aldrig riktigt på bara ord beskriva mina första 10 år,  ett fattigt  smalt land i västra afrika, jag föddes och levde mina första 10 år huvudstaden som bestod av vackra sandstränder , mycket hetta men tack vare havet och palmträd så var det fuktigt i luften ,t flertal laguner och sjöar, jaa det var verkligen vackert där trots många förstörda gator , sönderslagna gatulyktor, en stad  total överbefolkat pga  det var  en kuststad med västafrikans största marknad drog det till sig ofantligt mycket folk från hela västra afrika och många fransmän , huvudstaden där vi bodde  granne med Grand Marché var mötesplats för precis ALLA, så det var liv och fläkt ,  där hände allt, barn som försvann var 20é minut, banditer i alla hörn och  samtidigt låg revolutionen i  luften och jag själv fick uppleva ett par 3 stycken inbördeskrig och jag minns det mesta som igår faktiskt, satt häromdaen och pratade om en av dem inbördeskrig jag var mitt i, då menar jag att jag stod där bland militärer när dem åkte runt och sköt, måste dela den storyn en dag, allt är som en suddig men ändå tydlig dröm när jag tänker på det, eftersom man nästan ALRIG talar om det blir det så konstigt när man berättar det högt, man minns så mycket men samtidigt har hjärnan förträngt det tills man talar högt om det, så mina första 10år kan jag inte ens beskirva i ord för vännerna här även fast att jag försöker, ,  så det var en jättekontrast där , men även kontrasten att sedan flytta till Sverige runt 11års åldern ,  , så jag vill tro att även detta påverkar mig när vi ska försöka minnas "80 talets Sverige",,

Men det jag minns bäst är ju trots allt allt från 90 talet, alla minnen från den tiden är kristallklara, åtminstone från 1995, och 2000 känns fortfarande som igår, , var det verkligen 16år sedan vi firade in 2000 ?  Jag tycker det är fantastiskt kul och intressant att möta människor från olika tider, jaa egentligen ALLA utom dem som är födda efter 2000? :O? ahhaha jag vet, det är inte klok men det känns bara SÅ ospännande , känns som att dem föddes igår, mjölken i min kyl är äldre och mer spännande än de brukar jag tänka för mig själv, egentligen aldrig med meningen men det bara finns i bakhuvudet nånstans, personen kan i sig ha fruktansvärt spännande liv, det är inte va det handlar om, men det är ett årgång som känns allt annat än spännande och intessant ,  Här nedan läste jag en intressant artikel just om de olika åldrarna och vad alla tider menar med just nostalgi,   Jag uppskattar att möta folk från en annan tid med en annan nostalgi-bilder , jag vill veta mer om tiden innan min tid,    Jag möter även på många fördomar om MIN generation,  80 talisterna,  " 80-talisterna ska vara en söndercurlad generation som är egocentrisk och bortskämda", jag kan säga , jag instämmer väl lite , alla från 80 talet jag mött har mycket "Jag:et som the big centrum i deras liv, väldigt måna om att just dom ska må bra, vilket jag tycker i sig är bara bra, för skulle alla vara rädda om sig så tror jag på en lugnare och finare värld, ego har faktiskt med sig nått fint oxå, det gäller bara att ha förmågan att kunn se det  hahaha,    här får vi iaf möta några personer från olika  generationer :
-------------
Skriven av : Peter Fällman På HD-
 
Alla är vi  barn av vår tid
Det är skillnad på att fira sin 15-årsdag i en hippietid och i en yuppietid. Alla präglas vi av vår tid. Därför ser 60-talisten ut som ett frågetecken när 40-talisten hyllar skånsk kålsoppa. Därför glor 80-talisten oförstående på 30-talistens ransoneringskort. Men vad gör den mystiska tidsandan egentligen med oss? Vi stämde träff med sju olika individer. Inknuffade i sju olika generationer.
 
Vi dricker kaffe och äter kanelbullar. Det smakar för alla generationer. Alla har de fått i uppdrag att ta med en pryl som betytt mycket för dem och deras generation, en stor sak. Björn Falkenström, född 1936, lägger fram sitt ransoneringskort från kriget. En väsentlig pusselbit i berättelsen om varför han blev den människa han blev.
– Jag har ingen aning om vad det där är för något, säger My de Silva, född 1984.
Varje människa har stämts i en egen ton med en unik arvsmassa. Klass, kön och etnicitet drar oss sedan åt olika håll. Det gör även den tid som råder just när vi råkar födas och växa upp. 50-talisten Kitty promenerade lugnt hem från festen som ung, My tar alltid en taxi. 20-talisten Sven gjorde sin första utlandsresa till Italien när han var 32 år, My gjorde den till Sri Lanka som ettåring. Och Kitty Pedersen ser världen växa i sina barn.
– Vi flög med familjen till USA en gång. Jag satt och tittade ner och sa ”Fattar ni, vi är mitt över Atlanten nu, vi ska åka till Amerika!”. Min elvaåring sa bara: ”Hallå, det här gör dom varenda dag, lugna dig morsan”.
De människor som först stoppades in i decennier arbetade inom konst och litteratur. 90-talister och 40-talister var de författare och konstnärer som var med om att skapa en viss zeitgeist, tidsanda. När ordet ”fyrtiotalister” dök upp i svenskan menade man de författare som var dominerande på 1940-talet. Men när alla de svenskar som föddes på 1940-talet blev ett fenomen började också dessa kallas ”fyrtiotalisterna”. Begreppet satte sig och när vi nu säger 40-talister eller 80-talister menar vi de som är födda dessa decennier.
Tomas Fürth på forsknings- och konsultföretaget Kairos Future har jobbat som framtidsforskare i 25 år. Han menar att vi inte är så fria i tanken som vi inbillar oss.
– Vi vill inte riktigt ta till oss det här. Vi har ju också fostrats till att vi har en valmöjlighet. Men efter 20-årsåldern är vi mer zombies än vi tror. När vi går på vår magkänsla är vi väldigt präglade av vår uppväxt. Tittar du på dina vänner så ser du att ni har gjort liknande val.
Tidsandan är en trög förskjutning av perspektiv. Inget skiljer den som är född på nyårsafton 1949 och den som är född på nyårsdagen 1950? Men hur drabbar oss denna diffusa tidsanda?
– Tidsandan är de föreställningar som finns under en viss period. De värderingar man växer upp med. Som barn och tonåring är man vidöppen för intryck. Sedan tolkar vi av det som händer genom livet utifrån vad som hände då. Man brukar säga att våra värderingar är låsta med två lås, barndomens och tonårens.
Vilken är den största skillnaden mellan 20-talisten Sven och 80-talisten My? Här brukar forskarna tala om en ökande individualisering. Enligt den tanken skulle My vara mindre sugen på att söka sig till kollektiva idéer än Sven.
– Men de starkaste individualisterna finns hos 60- och 70-talisterna. Man brukar säga att 80-talisterna skapat en slags syntes, att de är kollektiva individualister.
Talistdiskussionen provocerar många. Framförallt de som känner att de avviker från sin generation. Och i synnerhet 80-talister.
– 80- och 90-talister blir livrädda när någon påstår att de inte väljer själva, säger Tomas Fürth.
Det finns inga avgrundsdjupa skillnader mellan unga och gamla när det gäller grundläggande mänskliga värden. I studier sätts fenomen som ”hälsa”, ”ärlighet”, ”frihet” högt av alla. Vissa värderingar håller över flera generationer. Hur vi värderar familjen exempelvis. Men även här syns skiften. Synen på föräldrar med samma kön har förändrats över tid. Sanna Johansson disputerade förra året med avhandlingen ”Dom under trettio, vem bryr sig och varför?” på Göteborgs universitet.
– Förr sa många forskare att en generation var fem år, men nu går utvecklingen så snabbt att man talar om en generation över två år. De som är 15 år i dag är mycket olika de som är 20 år. Men att tala om ”talister” är fortfarande ett lätt sätt att jämföra olika grupper.
Sanna Johansson betonar att åldern påverkar oss på tre nivåer. Den biologiska åldern (grått hår, celluliter), olika livsfaser (tonår, barnfamilj) och generation (20-talister, 80-talister). Vår förkärlek för att ställa människor ifrån olika decennier mot varandra säger också något om 1900- och 2000-talet. En tid av snabba förändringar kräver tydliga, begripliga etiketter.
På de närmaste sidorna träffar du 20-talisten Sven Olsson, 30-talisten Björn Falkenström, 40-talisten Ann-Christin Forslund, 50-talisten Kitty Pedersen, 60-talisten Ben Nord, 70-talisten Ann-Sofie Thorzén och 80-talisten My de Silva. Vilken av dessa generationer har haft tur och vilka har haft otur? Björn Falkenström, från 30-talet, skakar lite på huvudet.
– Jag är inte säker på att man kan säga när det var som bäst. Var generation har sin tid. De som lekte med kottar var lyckliga för det. Sedan kom Lego, det gick det också.
 
 
3 kommentarer
Tant Bea

älskar bilden på dig när du var 1år, så söt!! vilket mysigt inlägg , det drog igång mig och gubben att prata lite generationer !
jag tycker också jag minns mer från 90 talet och ingenting från 80 talet, skulle vilja uppleva tidsepoken 50- 60 talet i en ålder runt 20-30, framförallt för att uppleva kulturen och pop-musiken !


Svar: ja, det är intressant det där, hur det kommer sig att man kallar sig 80 taklisten när man minns så nada, och så försvarar man det decenniet med sitt liv hahah men i själva verket minns man ej ett skit, jag köper det hellre att 80talister var dem som hade sin storhetstid då, som konstnärer, artister osv, men jaa, jag är årgång 85 och dt är helt perfekt ! ;)
Chanel

Emmy


80-talet kommer jag bara vagt ihåg , och jag föddes 84 så jag tror vi minns ganska lika, men jag fick kanske inte uppleva oroligheter och inbördeskrig såsom du dina första år, det var betydligt lugnare i Sverige :)

Svar: jag vet, detsamma här, asdrygt, önskar man minns mer från 80talet, bästa generationen kommer ju därifrån ;) ahhaha
Chanel

www.teresia87.blogg.se

Jag skulle nog säga att det är 90-talisterna som är curlade. Alltså de som är runt 18-25 idag :P

Svar: Skulle faktiskt instämma på det , kandke 70 talisterna sSom är småbittra på 80 talisterna 😇
Chanel